Jag har läst och funderat kring Mitch Resnicks tankar tidigare i och med att jag blev engagerad i programmet Scratch. Har hjälpt till en del att försöka översätta till svenska, ett "hobbyprojekt" men också ett sätt att betala tillbaka till en värld jag tror mycket på; Open Source, Open Hardware, Creative Commons, OER etc. och det lärande som finns kring detta. Alltså inte alls som den normala skolan, där dela med sig i viss mån anses vara fusk.
Du kan kolla upp "kurslitteraturen", allt är öppet och tillgängligt även om man inte vill "gå kursen". Varje veckas videoförläsning kommer också att finnas ute om man vill följa med.
På måndag kommer första introduktionsklassen via Google hangout - Air, för så många som, tror jag i alla fall, 23.000 personer som har tecknat sig för kursen. Vi använder grupper i Google + och kommer att bli indelade i mindre studiegrupper, snart förmodar jag. Väntar på en bekräftelse om vilken grupp jag kommer att tillhöra.
Efter att ha läst Joi Ito:s blogginlägg; Formal vs Informal Education, Reading the Dictionary, Dubai and Learning about the Unknowable blir jag inte alls oroad eller på något sätt fundersam, det bara bekräftar vad jag har tänkt tidigare. Problemet uppstår när den inre motivationen och glöden inte existerar, då skolan och lärandet blir någonting negativt. Hur detta ska kunna samexistera i den nuvarande skolan förstår jag inte. Mer nationella prov, mer betyg och mer kontroll kommer aldrig att lösa detta. Det är jag helt övertygad om.
Det ska bli riktigt intressant att få följa med kursen. Speciellt intressant är det att det är så många smarta människor från hela världen och att jag måste höja ribban i att skriva på engelska och förstå engelska. Hitintills har det funkat bra.
Jag ska försöka reflektera här i bloggen kring det jag snubblar över, kanske ett sätt för mig att fundera över mitt eget lärande?
Nej, nu ska jag fortsätta med Youtubeklippet:
Joi Ito, Keynote, Hewlett OER Grantees Meeting 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar